Den är annorlunda, Tom Waits sångröst. Hans artisteri i övrigt. Jag gillar bäst tiden innan han började göra skivor med BARA oljud och skumma rytmer. Det kan vara bra med, men hans pianoballader är oftast bäst. Det är kontrasten med världens raspigaste röst som sjunger de vackraste melodier man kan tänka sig, och ofta handlar texterna om bakgatornas varelser.
Grundkurs i bra ballader med Tom Waits:
"Christmas card from a hooker in mineapolis"
"Rubys Arms"
"Cold cold ground"
"In the neighbourhood"
"Solidiers Things"
"Tom Trauberts Blues" (Refrängen går man och sjunger på veckor!)
Vill man börja med hans kanske mest kommersiella låt bör man lyssna på "Downtown train". Den är sjukt bra den med.
No comments:
Post a Comment