never a dull moment

Jag tar dagen som den kommer nu. Jag lär mig att gå igen. Jag lägger varje korn av sand på vågen, nån har gett det som en gåva till mig.

Jag tar helg i alla fall. På måndag ska jag påbörja ett steadicam-certifikat, men jag har en lång helg framför mig innan dess. Jag sitter under eken -på mitt molkomrum- med en spendrups. Nyduschad. Himmelska dagar.

Jag sticker till Stockholm över lördagsnatt. Det ska bli av en reunion med gamla Greenpeace-gänget. Kan bli hur kul som helst. Återföreningen kommer som på beställning, jag kommer verkligen inte klara av att vara här i morgon. Ett värdelöst datum, 29/11, inget lass jag orkar med att dra.

Hoppas jag vinner den där tågbiljetten på Tradera, annars kan det bli dyrt att ta sig till huvudstaden. Jag får väl helt enkelt hålla tummarna.

Jag känner mig lika uppgiven som Rod Stewart på fotot till "Never a dull moment". Lika obekväm som han ser ut i den där kostymen i den där tygfåtöljen. Ett stort övermöblerat rum som bara jävlas.

Jag trodde det var ett ärligt spel. Du kan inte ens stava till ordet. Många skepp har gått under med sitt last. Jag önskar att mitt hjärta var första klass. Jag borde förstått när jag hittade mystiska sms som inte kändes helt okej. Borde inte lyssnat på konstruerade lögner. Inte sagt "Nej då, så är det inte alls", när folk kom och sa att de "sett saker". Varför detta hokus pokus och alla kort under bordet? Jag önskar att tiden gjorde diamanter, dubbelt så fort. Om mitt hjärta var första klass så skulle det inte göra så ont.

Jag kan inte skriva något med egna ord längre. Jag stjäl allt jag älskar och älskar det jag stjäl. Ännu ett kapitel i min bok körs ut från tryckeriet. Ännu ett lastbilsflak av mitt liv, jag ville bli lycklig. Det kommer ta ett tag innan jag vågar börja lita på folk igen.

M- ringde tidigare ikväll. J- var på besök hos honom. De drack öl och skulle ut i Helsingborg. Fuckin' Aye. Jag borde varit där i natt. Där på Telegraf. Vi skulle lyssnat på TSOOL's nya skiva och druckit King. En annan gång, bröder!

Två nätter i rad har jag, av någon outgrundlig anledning, drömt om Barack Obama. Att han dykt upp på Molkoms Folkhögskola. Varför?

Aldrig en tråkig stund. Ikväll kan nog bli en bra kväll. Jag siktar på att hänga med enbart bra människor. Håll ut.