Tuesday, February 17, 2009

An Awful Crime

Hurriganes - An Awful Crimehttp://open.spotify.com/track/5oP3tW5SFKyrx7NkqNZ3Xt

Nu hoppas jag att ni sitter och trycker på Spotify, om ni ska kunna njuta av detta inlägg. YouTube har en massa sköna Hurriganes-klipp, men inte just An Awful Crime. Hurriganes var ett finskt rockband som hade sin storhetstid på 70- och 80-talet. Få band ligger mig närmare hjärtat.

Det finns några karakteristiska drag i Hurriganes musik:

*De var i grunden fullständigt omusikaliska (De hade en gitarrist, Albert Järvinen, som var sjukt duktig, men han slutade).
*De kan inte ett ord engelska. Försök lyssna på An Awful Crime, eller paradexemplet Bourbon street, och försök tyda texten. När de tog sitt bandnamn var meningen att de skulle heta Hurricanes, men de stavade fel.
*Alla (äkta) raggare älskar Hurriganes.
*Alla finska raggare VILL älska med Hurriganes.
*Deras ena och mesta sångare, trummisen Remu Altonen, är världens hårdaste människa och kommer aldrig att dö. Han turnerar fortfarande omkring med ett band som kallar sig "Remu & Hurriganes", resten av medlemmarna har supit ihjäl sig. Senast jag såg honom på finsk TV bakade han bullar och svor åt repotern.
*Den sedan länge avlidna basisten och andra sångaren Cisse Häkkinen sjöng varje ton falskt. Cisses hockeyfrilla var även konstant och kompromisslös.
*De är sluskar.
*De ÄR sjukt bra.

Jag minns sällan första gången jag hörde en favoritlåt, men i fallet An Awful Crime, detta monument till sång, gör jag det. Jag satt i bilen på väg ner till skolavslutningen i åttan och min pappa spelade låten i stereon. Från och det tillfället fick jag ett emotionellt band till dessa finska kulthjältar. Det finns nåt spår av punk i deras stökigaste ögonblick. "An Awful Crime", Hurriganes största stund, bär snarare spår av country och deras 50-tals rötter. Det finns nåt oundgrundligt sorgligt i sångarens brustna vädjan om att "oh baby, oh baby, I love you" som kan få vuxna karlar att gråta. Det är givetvis fullständigt omöjligt att höra vad de sjunger om i verserna. Det tog år innan jag dechiffrerade det sluddriga uttalet. Denna vers har i alla fall passerat mina hörselgångar otaliga gånger de senaste åtta åren:

Play games with me lady, I'll show you the rules
Keep your head, and you can't lose
You turn around and see what you've done
Stop your man and make him right
And every day and every night
From searching stupid honies on the road


Här är i alla fall ett bevis på en av deras mer städade stunder. Kan ni tyda texten på första försöket ger jag er pengar. Samma sak om ni kan låta bli att älska Remus solglasögon, Cisses hockeyfrilla med tillhörande virkade tröja och Alberts stenhårda min när han kör sitt gitarrsolo. (Varning för att videon "hackar". Men den är lika fantastisk för det):

2 comments:

Anonymous said...

Vilken kulturgärning! Jag applåderar ditt finska engagemang! Härligt. Hurriganes har jag för övrigt aldrig lyssnat på, men efter detta passionerade inlägg ska jag givetvis ge dem en chans.

Savela said...

Tack Toni, givetvis ska det krävas en namne och än mer förädlad finne än mig för att uppskatta sådan här rockromantik. Mina omedelbara tips är att börja med samlingsskivan "25 golden greats" (!). Där hittar man allt från den vemodiga balladen "I will stay" till de röjiga kakafonierna "Get on" och "Roadrunner"!