Taklampan, en röd sak i plåt, kastade ett skarpt sken i köket som den enda ljuskälla det var. På andra sidan bordet satt en rysk professor och drack öl, han doftade påtagligt av alkohol. Det var måndag och jag befann mig på ett vandrarhem i Bratislava, Slovakiens huvudstad.
Klockan hade väl börjat närma sig midnatt och jag skulle inom kort gå och knyta mig. Men av pur nyfikenhet hade jag börjat samtala med denna ryss i 50-års åldern -vars namn jag inte minns, men vi kan kalla honom Sergej. Hans näsa var en stor rysk sak, och hans kroppshydda avslöjade att detta inte var första gången han ägnade en kväll åt att konsumera alkohol. Vi pratade om hans förehavanden i Slovakien, och därefter om mina. Hemma i Ryssland forskade han om de fysiska orsakerna bakom hypnos, sömn och andra tranceliknande tillstånd. Han påstod sig vara en av de få människorna i världen som visste exakt varför vi behöver sömn. Orsaken till detta yrkesval hade varit hans far som en gång skämtat med honom och sagt att han skulle ta reda på de fysiska orsakerna till hypnos, och därefter bygga en maskin som skulle kunna styra alla världens presidenters hjärnor, och därefter skulle vi aldrig mer ha några krig. Detta skämt hade triggat den tonåriga Sergej.
Vidare pratade han om sin dotter som studerade foto på Moskvas filmskola. Den som Tarkovsky en gång i tiden pluggat på. Hon var också 21. Jag var bara lite avundsjuk.
”Det estetiska sinnet har hon ärvt från min far”, berättade Sergej, ”han var alltid intresserad av konst och fotografi, det kom i alla fall inte från mig...”
Jag hajjade till när jag hörde detta påstående: ”Tror du som forskare verkligen att man kan ärva egenskaper och intressen på det sättet?”
”Givetvis. Allting i världen handlar om upprepningar. Ingenting skapas ur ingenting. Det finns två saker som påverkar en människa, det genetiska arvet och det sociala. Det är antingen eller om inte båda. De enda förändringar i människor eller natur är mutationer, naturens misstag. Allt annat är bara upprepningar på något som redan existerar. Det är därför nya idéer aldrig kan och aldrig blir emottagna som idéer. Det är först i efterhand som man, enligt Darwins teori, kan upptäcka att en mutation överlevt, just på grund av att den var bättre än den då rådande normen. Helt enkelt, intressen, egenskaper och personliga mål är ett resultat av gener och den omgivande samhället. Allt som inte är missbildningar handlar om en enda sak...”
“...Upprepningar?”
“Precis”.
Några år tidigare, på ett tåg mot Göteborg, hade jag suttit insjunken i en bok i en kupé som luktade instängt och gammalt tyg. Ännu en resa på norrlandståget, den här gången i tråkiga ärenden, jag var på väg till en begravning. Min sinnesstämning var minst sagt mörk. Dörren till kupen flög upp och jag fattade biljetten, men det var inte konduktören som var på jatk efter att stämpla biljetter. Nej, iställe kom en kille i 20-årsåldern, med en stor ryggsäck över ena axeln. Han såg trött ut och ur hörlurarna till sin bärbara cd-spelare (ja, folk hade sådana på det tidiga 00-talet) pumpade högljudd techno. Han stängde av musiken och satte sig mitt emot mig.
“De' ledigt här?”, frågade han.
“Det tror jag”, svarade jag.
“Gött”
Vi utbytte hälsningsfraser och jag frågade honom om var han var på väg.
“Tågluff”, sa han och höjde på ögonbrynen, “Jag ska tågluffa genom Europa i en månad nu, det här är tredje gången, förmodligen inte den sista heller. Typ det bästa sättet att resa, man betalar 3500 för biljetten å sen får man åka hur mycket tåg man vill i en månad. I lööv it.”
“Åh fan”, sa jag och tyckte att det lät intressant, “Men åker du själv eller, är inte det ganska läskigt?”
“Det är det enda sättet. Det enda sättet att resa.”
När jag satt där i köket i Bratislava och hörde Sergej prata om upprepningar och de faktorer som påverkar människor i dess val, så mindes jag för första gången på länge det där mötet med Tågluffaren på ett tåg mot Göteborg. Sergej tog en klunk av sitt öl och avslutade sitt resonemang.
“So, enough about me and my work. Why are you traveling?”
No comments:
Post a Comment