Wednesday, March 04, 2009

Jag mötte Roy


Det finns tre sorters filmskapare jag bryr mig om. Det finns filmskapare som bemästrar filmediet. Det finns filmskapare som jag ser som förebilder. Det finns filmskapare vars verk ger mig mentalt stånd när de bryter regler och går sin egen väg. Roy Andersson passar enligt mig in på samtliga tre områden.

Jag är givetvis tvungen att skriva och skryta om dagens upplevelser. Den legendariska filmregissören Roy Andersson har idag besökt Värmlands Museum i Karlstad i dag. Han var där för att ge en personlig rundtur i och med utställningen "Fransson skottar snö", om Sveriges inblandning i förintelsen. Efter detta visade han fem av sina kortfilmer och svarade på frågor. Givetvis var undertecknad där, tillsammans med sina klasskamrater.

Så på ovanstående foto ser ni alltså detta: I förgrunden står en nöjd Kamrat Savela med en av sina absoluta favoritfilmer i handen ("Sånger från andra våningen"), och omslaget är signerat av filmens regissör. Denna regissör är det som vi ser i bakgrunden. Utan att överdriva: Denna dagen har varit som lilla julafton för mig.

Att se dessa underbara kortfilmer med presentation av filmskaparen var fantastiskt. Även om de tre inledande kortfilmerna, Anderssons studentfilmer från 60-talet, stundtals var i segaste laget, så var den hänsynslösa realismen inspirerande. De två senare kortfilmerna, "Någonting har hänt" och "Härlig är jorden", ligger på andra sidan filmskapande. Abstrakta, stilistiska mästerverk. Precis humor. Perfekt avvägd scenografi. Inte en ogenomtänkt centimeter filmyta. Allt detta genomsyrat av ett kompromisslöst budskap om godhet och ondska. Fyfan vad bra!

Jag avslutar med ett klipp från Roy Anderssons senaste långfilm, "Du Levande". Egentligen ska man inte se en film som denna på YouTube, men ni får åtminstone lova att se videon på fullskärmsläge! Annars fungerar det inte alls! Det är i alla fall en åtta minuter lång uppvisning i filmkonst. När jag såg detta på bio trodde jag att jag skulle dö just där och då i sätet. Jag var tvungen att hålla fast mig i armstöden för att inte hoppa upp och ner av upphetsning. Om ni någonsin sett nåt liknande... Let me know:

3 comments:

Anonymous said...

jag är glad för din skull, jag ahde haft världens stånd om jag fått träffa stephen king, jag förstår. angående filmen, jag blev väldigt förvånad att man så tidigt insett att olika grupper framförallt "freaks" diskrimineras i samhället, jag gillade elaka tjejens förvandling men förstod inte riktigt.....hon blev ehh en höna? aja bra film och jag älskar de små människorna och deras röster....

Toni said...

Jag avundas dig. somliga kan tydligen lalla runt och läsa film i si och så många år, andra måste slita och jobba istället. ; ) Roy Andersson måste ha varit en höjdpunkt. För mig hade det toppat att träffa Bergman.

Savela said...

Ja en träff med Bergman hade nog toppat för mig med, men tyvärr är han ju rätt död, haha. Men jag tror dock att han inte hade varit lika skön och avslappnad som Roy!

Ja, just nu lallar man väl omkring rätt mycket. Men snart är det slut på det också... Du vet, så fort jag slutat läsa film finns det noll utsikter till jobb!