Nu länkar jag väldigt mycket till YouTube.com, men här hittade jag en riktig pärla, en duett mellan Dylan och Norah Jones. Man märker att Jones har lite svårt att hänga med i Dylans frasering, men å andra sidan kompenseras det med riktigt snygga pianolicks från Dylans sida.
http://www.youtube.com/watch?v=kwKcm3jMOkI
Monday, July 10, 2006
Blues för Johnny Cash
Jag har en svart kostym
och en slips av skallerormskinn
Jag har en sång på tungan som går på repeat
Johnny, Den sången är din
Dom vägar jag tar är omvägar,
men jag har inte bråttom hem
Min hunger är outplånig, jag svettas
och det värker i varje lem
Jag har en sprucken röst
och en lång väg att gå
Men det hade du också, hundra gånger om
men det gick rätt bra ändå
Jag har en tom flaska i näven
den har gjort mig berusad och bitter
Landsvägen är ändlös, trots att natten är slut
Johnny, hör du fåglarnas kvitter?
och en slips av skallerormskinn
Jag har en sång på tungan som går på repeat
Johnny, Den sången är din
Dom vägar jag tar är omvägar,
men jag har inte bråttom hem
Min hunger är outplånig, jag svettas
och det värker i varje lem
Jag har en sprucken röst
och en lång väg att gå
Men det hade du också, hundra gånger om
men det gick rätt bra ändå
Jag har en tom flaska i näven
den har gjort mig berusad och bitter
Landsvägen är ändlös, trots att natten är slut
Johnny, hör du fåglarnas kvitter?
Saturday, July 08, 2006
OJOJOJOJOJ!
Ja, mitt utrop beror på denna fantastiska sida som vi kallar YouTube.com! Här har någon skön lirare lagt ut detta videoklipp med Bob Dylan vid sitt piano, som vi alla vet är stor konst, framförandes Sam Cookes soulklassiker "A change is gonna come". Detta är så sjukt bra att det ni bara måste se det...
Memphis Slim
Det fina med blues är att det finns otaliga samlingsskivor för under femtiolappen att hitta i de flesta skivbutiker. Idag kunde jag inte hålla mig från att köpa en samling låtar av Memphis Slim för 40 spänn. Tyvärr fanns inte "Mother Earth" med, en mästerlig blues, men man kan inte få allt här i världen. Dock fanns det många pärlor som bevisar tesen att ett piano och en saxofon kan vara det lilla som krävs för att få till ett riktigt tunggung!
Friday, July 07, 2006
Johnny Cash & Marit Bergman
Johnny Cash "A Hundred Highways
Jag lyssnar igenom den postumt utgivna femte delen i Cashs American-serie på AOL.com. Det märks att han kramades med döden, gamle Johnny. Vid en första genomlyssning verkar skivan inte vara något mästerverk, men när det bränner tills så bränner det till ordentligt. Min favorit är helt klart "God's gonna cut you down". En apocalyptisk tungblues med handklapp och Cash i sitt coolaste mood. Springsteens "Further on up the road" var den låt som jag hade störst förväntningar på, och den är bra, och raderna om att ha på sig sin deadman suit är väldigt bra med den åldrade stämman, men den påminner en också om att Rick Rubin kanske jobbade lite väl mycket på konceptet "Nu ska Johnny sjunga en ny låt" ibland. För på "A Hundred Highways" är det gospelsångerna som är bäst, Cash älskade låtskatt som han sjunger över sin ankommande död och sin förlorade hustru. Värt att notera är också hand sista egenskrivna låt "Like the 309", en riktig blues tamefan, som bevisar att Johnny Cash var en fantastisk låtskrivare in i det sista. Betyg vid första genomlyssningen: 7/10
Marit Bergman -Live
Jag & my lady var och såg Marit Bergman live igår i Norrköping. Med akustisk gitarr i famnen blev hon backad av en ståbas och ett piano. En magisk spelning. Marit spelade hälften låtar från den kommande skivan och hälften gamla "hits". Förutom några mindre laddade partier höll den supercharmiga popsångerskan publiken i ett järngrepp. När hon med sin klara stämma (har hon tagit sånglektioner på senaste?) brast iväg i en brinnande "I Miss You" var det solklart att hon är Sveriges bästa kvinnliga artist just nu! Det var också häftigt hur "I Take My Wings Of You" och "Keanu Eyes" som var med på den ojämna och stundtals svala debuten "3.0 AM Serenades" lät som självklara klassiker i genren sorgsna svenska ballader när hon framförde dem utan elektronisk uppbackning. Betyg: 8/10
Jag lyssnar igenom den postumt utgivna femte delen i Cashs American-serie på AOL.com. Det märks att han kramades med döden, gamle Johnny. Vid en första genomlyssning verkar skivan inte vara något mästerverk, men när det bränner tills så bränner det till ordentligt. Min favorit är helt klart "God's gonna cut you down". En apocalyptisk tungblues med handklapp och Cash i sitt coolaste mood. Springsteens "Further on up the road" var den låt som jag hade störst förväntningar på, och den är bra, och raderna om att ha på sig sin deadman suit är väldigt bra med den åldrade stämman, men den påminner en också om att Rick Rubin kanske jobbade lite väl mycket på konceptet "Nu ska Johnny sjunga en ny låt" ibland. För på "A Hundred Highways" är det gospelsångerna som är bäst, Cash älskade låtskatt som han sjunger över sin ankommande död och sin förlorade hustru. Värt att notera är också hand sista egenskrivna låt "Like the 309", en riktig blues tamefan, som bevisar att Johnny Cash var en fantastisk låtskrivare in i det sista. Betyg vid första genomlyssningen: 7/10
Marit Bergman -Live
Jag & my lady var och såg Marit Bergman live igår i Norrköping. Med akustisk gitarr i famnen blev hon backad av en ståbas och ett piano. En magisk spelning. Marit spelade hälften låtar från den kommande skivan och hälften gamla "hits". Förutom några mindre laddade partier höll den supercharmiga popsångerskan publiken i ett järngrepp. När hon med sin klara stämma (har hon tagit sånglektioner på senaste?) brast iväg i en brinnande "I Miss You" var det solklart att hon är Sveriges bästa kvinnliga artist just nu! Det var också häftigt hur "I Take My Wings Of You" och "Keanu Eyes" som var med på den ojämna och stundtals svala debuten "3.0 AM Serenades" lät som självklara klassiker i genren sorgsna svenska ballader när hon framförde dem utan elektronisk uppbackning. Betyg: 8/10
Friday, June 30, 2006
Be my Baby
Ronnetes - Be My Baby
Kom igen, Be my baby! Be my baby lite mer än vad du är nu, det vill säga 110%, jag är så tacksam för det du givit mig hitills, vilket är typ allt, men jag kan aldrig få nog, min törst är outtörstlig, en girigs begär, en narkomans beroende, be my baby! Nu har det gått ett halvår + en dag sen vi såg varandra för första gången, sen vi faktist blev ihop, sen du blev my baby. Det här är ultimat danssoul, kommersiell på sin tid, älskvärd idag, älskvärd då, musik som det kallas. Tack för min hatt, den var underbart fin, vi har The Platters nu på vinyl, Only You (And You Alone), vi har halva sommaren på oss. Du står på knä på golvet och gör blandband till vår åktur, vår åktur över Sverige. Ett halvår. Be my baby mer än nu och vi blir aldrig såhär mycket igen, men vi blir det för alltid.
Kom igen, Be my baby! Be my baby lite mer än vad du är nu, det vill säga 110%, jag är så tacksam för det du givit mig hitills, vilket är typ allt, men jag kan aldrig få nog, min törst är outtörstlig, en girigs begär, en narkomans beroende, be my baby! Nu har det gått ett halvår + en dag sen vi såg varandra för första gången, sen vi faktist blev ihop, sen du blev my baby. Det här är ultimat danssoul, kommersiell på sin tid, älskvärd idag, älskvärd då, musik som det kallas. Tack för min hatt, den var underbart fin, vi har The Platters nu på vinyl, Only You (And You Alone), vi har halva sommaren på oss. Du står på knä på golvet och gör blandband till vår åktur, vår åktur över Sverige. Ett halvår. Be my baby mer än nu och vi blir aldrig såhär mycket igen, men vi blir det för alltid.
Sunday, June 25, 2006
Eläkeläsiet
http://www.youtube.com/watch?v=yfBS0Be7EFc&search=El%C3%A4kel%C3%A4iset
En liten länk som säger mycket.
En liten länk som säger mycket.
Friday, June 16, 2006
Fevers & Mirrors
Lyssnar på min nyiköpta Bright Eyes CD "Fevers & Mirrors". Det är första skivan jag fysiskt äger med Conor Oberst och hans kompband. Jag har hört låtarna förut, men jag hade nästan glömt bort vilka kraftfulla låtar som gömmer sig här. En risk med Bright Eyes är att det kan bli för mycket... typ, självmordsångest, men i små doser kan man inte göra nåt annat än att älska fanskapet. En dag måste jag köpa "I'm Wide Awake, It's Morning" av samma upphovsman, men den är i dagsläget fortfarande för dyr (Varje skiva som kostar mer än 140 spänn är egentligen för dyr. Det finns inte en chans i helvete att det kostar ens 1/3 så mycket att producera en plastskiva med musik).
Höjdpunkten på "Fevers & Mirrors" kan i alla fall vara när låten "Arienette" tar slut, vi hör Conor resa på sig, gå över ett trägolv, sätta sig nånstans i ett annat rum och börjar spela nästa låt "When the curios girl realises she is under the glass" från fjärran, med en tv i bakgrunden. Genialiskt, medryckande, poetiskt, you name it. Första versen avslutas:
No matter how I may wish for a coffin so clean
Or these trees to undress all their leaves onto me
I put my face in the dirt and then finally I'll see
The sky that has been avoiding me.
Den här skivan måste ni lägga vantarna på!
Höjdpunkten på "Fevers & Mirrors" kan i alla fall vara när låten "Arienette" tar slut, vi hör Conor resa på sig, gå över ett trägolv, sätta sig nånstans i ett annat rum och börjar spela nästa låt "When the curios girl realises she is under the glass" från fjärran, med en tv i bakgrunden. Genialiskt, medryckande, poetiskt, you name it. Första versen avslutas:
No matter how I may wish for a coffin so clean
Or these trees to undress all their leaves onto me
I put my face in the dirt and then finally I'll see
The sky that has been avoiding me.
Den här skivan måste ni lägga vantarna på!
Thursday, June 15, 2006
Moderna Tider
Alla Dylanfans har väl redan hört the news -att det blir en evighetslång väntan till augusti. Bob släpper nytt, en skiva med titeln "Modern Times". Shit. Jag känner mig som en heroinpundare i väntan på nästa fix. Skivan verkar bli en blandning mellan "Love & Theft" och "Time Out of Mind". Kan inte bli något annat än bra. Sista låten "Ain't Talkin'" ska visst vara en episk avslutning som slår det mesta.
Subscribe to:
Posts (Atom)