Helgen har passerat. En händelserik sådan. Novemberfestivalen 2009 hade jag sett fram emot ända sedan jag flyttade till denna västgötiska småstad som jag nu bor i, och på det stora hela så uppfyllde helgen mina förväntningar. En helg jag kommer minnas länge av många orsaker. Framför allt för att jag fått umgås med så många av mina fina vänner.
Som jag tidigare nämnde så börjar novellfilminspelningen nu på tisdag. Med endast två dagar dit börjar nerverna komma krypandes. De kommande tre veckorna kommer bli intensiva. Även om helgen varit lång så känner jag att mina batterier är laddade inför uppgiften. Nu gäller det.
Den här kvällen avslutades med att jag tog en promenad genom Trollhättekvällen tillsammans med C- som skulle ner till sitt hotell. Han har ju varit här och tävlat med sin film i festivalen och har således fått betald hotellvistelse. När vi sagt våra norrlänska osentimentala hejdån så gick jag hem i regnet och tänkte. Det här året är snart till ända. Inte bara året, utan även decenniet. Från tretton till tjugotre, jo, det finns en viss dramatisk tyngd i de åren. Kanske var det nu dags för mig att ta ett steg vidare. Bryta vanor och våga ta det där steget från uppväxtåren till själva...vuxenlivet. Nästa resa till Kalix kommer bli en symbolisk resa, av orsaker jag ämnar att återvända till senare. Efter den här helgen så känns det som att jag satt punkt för nåt gammalt och kan gå vidare till nåt nytt. Låter det pretentiöst? Det är det kanske också. Men det skiter jag i.
Nu ska jag få mig ett knippe välförtjänt sömn.
