Klockan är egentligen för sent -jag ska upp tidigt och jobba imorgon. Igen. Efter att ha suttit och svettats över en laptop i alldeles för många timmar så möte jag upp B- och vi satte oss nere vid kanalen med folköl och snackade skit. En fin sommarkväll.
På söndag, i övermorgon, ska jag vara FAD på en kortfilmsinspelning. Det kommer bli grymt spännande. En riktig utmaning för undertecknad. Efter den tre dagar långa inspelningen blir det ett kort möte med familj innan jag tar en kort -kort- ledighet innan jag sticker iväg till skåneland i två månader för att praktisera på en långfilm.
Ja -nu låter det verkligen som om jag skryter. F'låt. Min egentliga tanke var att försöka kompensera den tystnad som kan komma att råda på den här bloggen inom den kommande framtiden med några YouTube-klipp. Temat är som många gånger tidigare "soundtracket till mitt liv". Jag har inhandlat en bunt skivor, och här är höjdpunkter från dem, och andra spår som befolkar mina öron just nu.
En av sommarens två bästa låtar. The National är lika episka som någonsin i deras bästa ballad.
What makes you think I’m enjoying being led to the flood
We got another thing comin' undone
Världens just nu bästa rockband. Med en låt från skivan som skulle ändra kurs på deras karriär för alltid: "Sothern Rock Opera". En dubbelskiva som genom att berätta historien om Lynyrd Skynyrds uppgång och fall berättar om deras uppväxt och den amerikanska södern. Som en roman av John Steinbeck, fast med gitarrsolon.
Kolla de här killarna. De ställer sig en efter en framför micken, kör ett solo och sen när de är färdiga så ställer de sig med de andra och tar en cigg och snackar skit. Det är coolt, det svänger och ingen har nånsin matchat Miles Davis ton lika bra som John Coltrane. (Jag köpte Coltranes kaosiga "Love Supreme" och gillar den mer och mer. Men nog föredrar jag Davis ljusa, långa, melodier.)
Köpa "The Rising" var man ju tvungen att göra förr eller senare. Bruce på sitt mest svulstiga humör. Men hur fan kan man inte gilla det här? Känner ni inte doften av sommar och sojabiffar på grillen?
Det här är, tillsammans med "When I still have thee" och ovan bifogade dänga av The National, det bästa som släppts i sommar. Det är provocerande poppigt, men herregud vilken refräng.
No comments:
Post a Comment