Nästa stora tv-serie har ännu kommit till Sverige: "Studio 60 on the sunset strip". Krångligt namn, jag vet. Det som kan få er att lystra till är nog duon bakom serien:
Aaron Sorkin och Tomas Schlamme.
Okej, ni kanske inte vet vilka dessa herrar är, men den förstnämnda är skaparen och manusförfattaren bakom första säsongerna av "Vita Huset", och den sistnämnda seriens regissör. "Studio 60..." handlar om en populär livesänd sketchserie på amerikansk tv, en sorts Saturday Night Live-kopia. Vi får följa arbetet bakom serien som redan innan pilotavsnittets förtexter spårar ur. Det blir upp till "Vita Huset" veteranen Bradley Whitford (som spelar Josh i den serien) och Matthew Perry (!) att rädda serien i rollen som kontroversiella regissör och manusförfattare. Karaktärerna verkar ha lånat mycket från seriens upphovsmän. Den alltid lika lysande Whitford spelar exempelvis en regissör som har ett kokainberoende att kämpa mot, som Sorkin själv har vissa erfarenheter av (Det var därför han förlorade kontrollen av "Vita Huset" säger vissa, medan andra hävdar att tv-bossarna ville ha mer högervridna manus).
Jag har hitills bara sett två avsnitt, och nej, den når inte upp till de nivåer som den politiska dramaserien jag fortsätter tjata om. Men den är lika spännande, rolig och smart som man förväntar sig av Sorkin. Matthew Perry är den som verkligen förvånar med sin fantastiska komiska tajming. I de få avsnitt jag sett av "Vänner" har han mest framstått som en...medelmåtta. Här levererar han oneliners lika taktsäkert som trumslagen på en "The Band"-skiva.
Så mitt tips för framtida nedladdningar: "Studio 60 on the sunset strip"
Up on Housing Project Hill / It's either fortune or fame / You must pick up one or the other / Though neither of them are to be what they claim / If you're lookin' to get silly / You better go back to from where you came / Because the cops don't need you and man they expect the same
Saturday, October 21, 2006
Thursday, October 19, 2006
Scarlett sjunger Tom
Scarlett Johansen kan ibland vara lite bra för att vara sann. Hon är en fantastisk skådepelerska. Hon ser inte alltför tokig ut. Hon har varit med i fantastiska filmer. Nu hör jag att hon ska spela in en skiva -med Tom Wait covers! Hur väntat är det? Kan kvinnan sjunga då? Det har visat sig att hon kan det... Ladda ner denna cover på en Gerswin-klassiker och döm själva:
http://www.stereogum.com/Scarlett%20Johansson%20-%20Summertime.mp3
http://www.stereogum.com/Scarlett%20Johansson%20-%20Summertime.mp3
Sunday, October 08, 2006
Världens sämsta musikvideo?
Om vi nu ska fortsätta nörda oss angående Bob Dylan och YouTube så satt jag och tänkte på en guldklimp till muikvideo i morse. Samtidigt som Bob Dylan gjort/medverkat i en av världens bästa musikvideor (Subbterean Homesick Blues) och en av världens coolaste (Things Have Changed) så har han också gjort ett gästspel i genren "Världens löjligaste musikvideo".
På skivan "Empire Burlesque" från det mörka 80-talet så hade alla låtarna en sak gemensamt. De var bra från början, eller hade varit bra, innan vår vän Bob överproducerade dem och skrev om dem till oigenkännlighet. Den totalt värdelösa "Tigh Connection to my Heart" var från början den ruskigt fina "Someone has a hold of my heart" som går att höra på Bootleg series vol. 3. Videon till den här låten är ett exakt lika stort bottennapp som musikstycket i sig, om inte värre. I dag hade den här filmen kunnat gjorts av några elever på något av landets mediegymnasium, och i så fall varit en ganska hyfsad produktion. Men för att komma från en av världens största artister så är det ett skämt. Bob Dylan ser helt oengagerad ut videon igenom, och det förstår jag att man är i en sån här soppa. Roligt är det i alla fall. Titta och njut:
På skivan "Empire Burlesque" från det mörka 80-talet så hade alla låtarna en sak gemensamt. De var bra från början, eller hade varit bra, innan vår vän Bob överproducerade dem och skrev om dem till oigenkännlighet. Den totalt värdelösa "Tigh Connection to my Heart" var från början den ruskigt fina "Someone has a hold of my heart" som går att höra på Bootleg series vol. 3. Videon till den här låten är ett exakt lika stort bottennapp som musikstycket i sig, om inte värre. I dag hade den här filmen kunnat gjorts av några elever på något av landets mediegymnasium, och i så fall varit en ganska hyfsad produktion. Men för att komma från en av världens största artister så är det ett skämt. Bob Dylan ser helt oengagerad ut videon igenom, och det förstår jag att man är i en sån här soppa. Roligt är det i alla fall. Titta och njut:
Saturday, October 07, 2006
Borat
Jag har aldrig varit ett fan av Ali G, och i synnerhet den Ali G-film som gjordes för några år sedan. Det behöver inte vara Woody Allen för att jag ska skratta, jag gillar låg humor, men inte korkad. Nya trailern till Borat-filmen får däremot mig att garva rätt gott. Så det är inte omöjligt att man kommer se den här filmen:
Ta också en koll på den andra trailern:
http://www.youtube.com/watch?v=Fq_fzdEk0r8
Ta också en koll på den andra trailern:
http://www.youtube.com/watch?v=Fq_fzdEk0r8
Thursday, October 05, 2006
Tyst musik på kvällen
På kvällen/natten i det nedsläkta rummet måste jag bara ha min lågmälda musik. Vissa favoriter återkommer -Leonard Cohen "Alexandra Leaving", Nina Simone "Wild is the wind" b.la- och andra nykomlingar passerar. Ikväll har det blivit allt från nyss nämnda Nina till olika Bruce Springsteen covers -Peter Yorns "New York Serenade" och en "Thunder Road" i stillsam falsett-, och just nu är det Tom Waits som skrovlar sig igenom vackra "Cold, Cold Ground".
Vet att den här bloggen inte varit så livlig på sistone. Ska göra ändring i det.
Vet att den här bloggen inte varit så livlig på sistone. Ska göra ändring i det.
Subscribe to:
Posts (Atom)